Energikraven för svenska byggnader är i rörelse. Boverkets nya byggregler trädde i kraft 1 juli 2025 med övergångsperiod till 1 juli 2026, och EU:s energiprestandadirektiv (EPBD) ska vara implementerat under 2026. För dig som planerar ett husbygge innebär det nya begrepp, nya kravnivåer — och nya frågor att ställa till din hustillverkare.
Primärenergital — det centrala måttet
Energikraven i BBR uttrycks som primärenergital: ett mått på byggnadens totala energianvändning uttryckt i kilowattimmar primärenergi per kvadratmeter och år. För småhus gäller idag ett maxvärde som beror på var i Sverige huset byggs — Boverket använder geografiska justeringsfaktorer istället för de tidigare klimatzonerna.
Som riktmärke gäller max 85 kWh/(m²·år) i primärenergi för större delen av södra och mellersta Sverige. Det tar hänsyn till vilken energibärare som används: el har en primärenergifaktor på 1,8, vilket innebär att elvärmda hus med värmepump (det vanligaste för småhus) har skärpta krav i praktiken.
I de nya byggreglerna byter primärenergitalet namn till energiprestandatal (Etal), och de geografiska justeringsfaktorerna korrigeras.
Energiklasser — från A till G
Sverige använder ett energiklassningssystem med bokstäverna A–G:
- A — Energiprestanda som motsvarar en nollutsläppsbyggnad
- B — 50–75 % av kravet för nybyggnad
- C — Uppfyller gällande BBR-krav (minimikrav vid nyproduktion)
- D–G — Under gällande krav, gäller befintliga byggnader
Alla nya byggnader ska uppfylla minst energiklass C. Från 25 maj 2026 införs dessutom energiklass A0 i det svenska systemet — en temporär definition av nollutsläppsbyggnader anpassad till EPBD.
Vad innebär EPBD för småhus?
EU:s omarbetade energiprestandadirektiv ställer nya krav som påverkar husbyggare:
Solförberedelse. Nya byggnader ska vara förberedda för solinstallationer — det behöver inte innebära att solceller installeras vid byggtid, men infrastrukturen (kabeldragning, takbärighet, anslutningspunkter) ska finnas.
Fastighetsstyrning. Byggnaden ska ha styrning som hanterar inomhusklimat — temperaturreglering, ventilation och eventuell kylning ska kunna styras automatiskt.
Byggnaden som del av energisystemet. Den grundläggande synen förändras: byggnaden ska inte bara vara en energianvändare utan en potentiell energiproducent.
Sveriges genomförande av direktivet blir dock något försenat. Boverkets föreskrifter föreslås träda i kraft under 2026, men det exakta datumet är oklart.
Vad ska du fråga din hustillverkare?
Oavsett regelverkens komplexitet kan du som husköpare ställa några enkla men avgörande frågor:
”Vilket primärenergital/energiprestandatal når ert standardhus?” Ett svar under 80 kWh/(m²·år) tyder på ett energieffektivt hus. Under 60 innebär att huset överträffar kraven med god marginal.
”Vilken energiklass når huset?” Klass C är minimum. Fråga om det finns möjlighet att nå B eller A med uppgraderingar — och vad det kostar.
”Är huset förberett för solceller?” Om inte idag, så inom en snar framtid. Att installera solceller i efterhand utan förberedelse kan kosta 30 000–50 000 kr extra.
”Vilka U-värden har ytterväggar, tak och fönster?” BBR kräver max 0,18 W/(m²·K) för ytterväggar, max 0,13 för tak och max 1,2 för fönster. Bättre värden innebär lägre energiförbrukning och bättre komfort.
”Kan ni visa en energiberäkning för det specifika huset på vår tomt?” Standardberäkningar ger en ungefärlig bild, men en platsspecifik energiberäkning tar hänsyn till orientering, skuggning och lokalt klimat.
Vad det innebär i kronor
Förenklat innebär BBR:s krav att ett småhus på 150 kvadratmeter använder cirka 7 000 kWh per år i uppvärmd yta — motsvarande en uppvärmningskostnad på 10 000–15 000 kronor per år med bergvärmepump. Ett hus som når energiklass A kan halvera den siffran.
Investeringen i bättre isolering, fönster och värmesystem betalar sig normalt inom 8–12 år — och ökar dessutom husets marknadsvärde vid en framtida försäljning.